Kafka kunde inte ha gissat

Att bli ( oskyldigt ) dömd av FB nya bot känns sjukt obehagligt, och det visar med all tydlighet faran i den nya värld vi är på väg in i och det politiska partiernas totala oförmåga att lyfta blicken från bollen framför benen.

 

För att ge lite kontext, igår så publicerad två av mina vänner en bild där de äter kvällsmat där det bla ironiserade över feminister genom taga bilden ”#hatarallamän”. Förstår man kontext och ironi, känner till sammanhanget så vet man att detta knappast är en en samling av det lokala SCUM noden. Uttråkad som jag var hakade jag på, så jag skrev ”jag hatar också alla män, må de snart dö allihopa”. Direkt så kommer det en massa skrattande smilis på kommentaren.

 

10 minuter senare öppnas helvetesgapet. FB:s censurbot tycker inte att det här är roligt alls. Vilket är försåtligt, ingen har lärt honom vad ironi är, han är bra tränad till att känna igen fraser, och det är nog svårt för honom. Han har dock en enorm makt. Pang så är kommentaren bortplockad, och jag har blivit varnad för att kommentaren bryter mot community reglerna. FB har inte tid att låta en svensktalande människa granska kommentaren, utan det får bli något som ”AI” hanterar. Visst en små sak, men ett tecken på allvarliga konsekvenser. I FB:s social scoring värld så är dessa ”varningar” inget att leka med. Många av mina vänner har blivit avstängda, ibland på mycket mycket tveksamma grunder. Filmen som SD gjorde om Socialdemokraterna får man exempelvis inte dela för att den visar upp nakenhet ( Den visar upp bilden på nakna lik på fd koncentrationslägerfångar som dött i tyfus och som begravs av Birtterna i Belsen. )

 

FB har blivit stället där vänner försvinner för att de sagt fel saker, och man får passa sig för vilka skämt man drar så att även FB:s censurbot skrattar. Det här för tankarna tillbaka till ett samhälle som jag trodde jag för länge sen hade lämnat bakom mig, som vi alla förkastat.

 

I ett friskt samhälle så är det i grund och botten författningen och de folkvalda politikerna som skall garantera medborgares rätt till yttrandefrihet, i värsta fall får man stifta lagar som förhindrar den här typen av idiotier. Men hur är det idag, de politiska partier som borde vara garanter för det viktigaste vi har, det fria ordet, tävlar istället om att hota med repressiva lagar om inte FB får bukt med att folk delar fel åsikter.

 

Mitt engagemang i piratpartiet känns mer relevant än på länge, för i en tid då _alla_ andra skriker på mer censur så måste någon våga säga något annat.

#meetoo

Jag har länge irriterat mig på #meeto kampanjen.

Men låt oss börja med det viktigaste, #meetoo. Ja det stämmer jag har också varit utsatt för sexuella övergrepp under min tid i piratpartiet. Det var under Ricks ledning, och han hade naturligtvis inget med det att göra. Det var sommaren 2010, vi hade en kvinlig piratpartist som när hon blev berusad kunde göra lite vad som helst, vid ett tillfälle fick hon för sig att det vara hett och raggigt att ta någon på könsorganen, bara sådär i sommarnatten, och det hade det också varit, om känslorna hade varit besvarade. Men nu var de inte det, trist med så är det. Jag råkade helt enkelt komma i vägen, och hon förstod inte ett nej, inte ens ett nej och man slår undan hennes hand gång på gång. Tillslut så tröttnade jag och gick därifrån. Jag förstod sedan att jag var långt från ensam om att råka ut för det där. Jag tycker det är synd, jag gissar att hon kände sig ensam och ville ha någon att krama, det är fullt mänskligt. Självklart så var det inget jag tänkte gå och anmäla ( varken i partiet, eller till polisen ), jag tycker inte att det är en polissak eller en partisak, även om andra kan råka ut för det hela. Jag gillar henne som person, men det finns inget sexuellt där dock, jag hoppas att hon hittar någon.

Det finns dock betydligt värre saker i ett parti än folk som försöker göra sexuella närmanden på fyllan. Ett av dem är rykten som helt uppenbart kan spridas ut om medlemmar i syften att förminska eller helt förinta deras politiska åsikter.

Ett mycket tydligt exempel på detta är Anna Trobergs FB inlägg som citeras i DN. Vi börjar med det enkla, så att jag har sagt det. Jag har aldrig trakaserat någon sexuellt, eller på annat sätt i PP. Det är helt enkelt inte så jag fungerar som människa. Sex är något personligt för mig. Jag kan däremot ibland använda min relativt vassa tunga till att bemöta en politisk åsikt som jag inte gillar, och jag  vet hur man provocerar genom att framföra åsikter som andra inte gillar. Men det är inte sexuella trakaserier.

Jag har inte heller, varken som 30+ eller som 40+:are trålat igenom partiets medlemsmöten i jakt efter tonårsflickor. Jag har däremot, helt öppet haft ett förhållande med en annan partikamrat, hon var 17.5 och jag var 33. Det förhålandet varade i drygt ett år, och jag lärde mig mycket av henne, jag är oerhört tacksam för de insikter hon gav mig, bland allt trassel är hon en bra tjej. Man kan, och jag vet att moraltanten Anna Troberg har åsikter, om huruvida det är lämpligt av en 33:e åring att ha ett förhålande med en 18 åring. Jag delar inte den åsikten, jag anser att partiet skall ge blanka fan i vem som ligger med vem sålänge det sker på en frivilig basis. Notera dock följande även om jag nu inte väljer att tråla igenom partiets medlemsmöten efter tonårstjejer så betyder det inte att det per se är fel om folk skulle göra det, givet att tonårstjejerna är 18+. För är man över 18 så är man vuxen, det betyder att man har rättigheter, men även skyldigheter, man har en rättighet att bli uppraggad, och man har en skyldighet att säga nej om man inte är intresserad. Varken staten eller partiet skall ta ifrån tonårstjejerna deras rättigheter, eller att göra deras skyldigheter åt dem. Ett parti är inte ett dagis, och det vore en skam för partiet om man hade odlat en kultur där unga flickor skall behöva få matriarkens godkännande innan de inleder en sexuell relation.

Jag har gott flera ledarskaps utbildningar, men i ingen av dem så har man lärt ut att det effektivaste sättet för att komma till rätta med sexuella trakaserier är att skvallra om händelser bakom folks ryggar, eller att ägna sig åt ryktespridning. Inte heller är det rätt metod att organisera utelsutningsprocesser inspirerade av Kafka, där anklagelserna är så uppenbara att den tilltalade varken får reda på vad han anklagas för, eller har möjlighet att bemöta det. Speciellt när den tilltalade tydligt har kritiserat den som driver uteslutningsprocessen i rent politiska ärenden.

Man bör dock ta strukturell könsdiskriminering på allvar, och det är något som PP lider av. I PP diskrimineras män strukturellt till förmån för kvinnor, en process som påbörjades under Rick och som bara blev värre under Troberg. Det har vi väldigt hårda data på, och när det presenterades så viftade såväl Rick som Anna bort det, och det här är farligt, för när kvinnor får företräde för att de är kvinnor, så kommer reslutatet bli att de män som ser det hända kommer att hugga dessa kvinnor i ryggen vid första bästa tillfälle, resultatet blir dåligt för hela organisationen, för mig är det ett problem, men tydligen inte för Anna Troberg.

Jag antar att jag och Anna Troberg har gått olika ledarskaps kurser, helt enkelt.

CIA goes after the little guy

As many of you have heard Wikileaks have gotten hold of a very important release of information, it contains part of there cyber warfare ”weapons”. First of all credit should be given to Julian Assange and the rest of the team for helping all of us become a bit safer in cyberspace contrary to the wishes of the regimes that pretend to serve us. I truly hope that we can find a good way to decommission these weapons before they fall into hands that will use them to crate mass chaos. Because everybody can understand the problem, for all of us, the day IS can order all of the Teslas driving around to hit full throttle and then deactivate the breaks. But that story has already been covered by some magazines.

But the Wikileaks release is about more than that, because of the way Wikileaks publishes information we, the citizens can get a much better understanding of the inner workings of this global criminal organisation. And the pattern in the detail is a lot more frighting that I would have liked. Lets take a look at one of the programs used by the CIA. Its called the Hive.  This program develops what is basically a remote control tool. A plattform to be used by the attacker to install other programs on a hive infected computer.

Now this might not be very surprising, after all this is what a cybercriminal organisation  does, and it makes som kind of twisted sense that they want to standardize this, and to provide a plattform for ”operators” to be able to deploy there datatheft tools. But the really icy feeling comes only after you understand who is the actual target of this operation. The target platforms are as follows, Windows in all shapes ans sizes, ok fine that about everyone. Solaris, well ok run mostly by large telecom operators, and I guess the CIA wants to snoop at the telecom operators. Linux x86, yee ok that is also a very broad range of users. Hmm MacOSX is missing, ok I guess fruit people are too dumb to be part of the program. MikroTik (!!), WTF. Why would the CIA go to such a length to hack a Latvian router provider that i known for providing small and medium companies with good routers and inexpensive VPN solutions? Half of all the plattform that hive support are from this small company. Clearly this cant be targeting what ordinary citizens would consider as criminals. This is all about industrial espionage, isn’t it. This program is all about stealing European trade secrets and handing them over to there american competitors.

And it get worse, they are also hacking SOHO routers…

EU anfaller telefonkatalogen

I måndags kom en klart oönskad dom från Patent- och marknadsöverdomstolen, där ISP:n bredbandsbolaget tvingas att inte tillåta sina användare att nå TPB, eller någon av de andra uppradade hundratals domäner som länkar mot TPB. Det innebär att Sverige har nu via EU:s försorg anslutit sig till den lista med länder där det inte längre finns ett fritt internet, utan där staten återigen skall bestämma på vilka hemsidor medborgaren surfar.

EU har med sitt infosoc direktiv bestämt sig för att det är rimligt att upphovsrätt går före yttrandefrihet. En funamental pelare för ett fritt samhället har alltså sprängts i bitar. Sättet som de gör det på må vara, skrattretande ineffektivt, men fenomenet som sådant bör inte underskattas. För historien säger oss att skrattretande ineffektiva metoder kan med tiden ersättas metoder som är varken ineffektiva eller speciellt skrattretande. Disktutioner om huruvida det är ok att sprida upphovsrättskyddat budskap kan lekande lett ersättas med liknande diskutioner huruvida det är rätt att sprida ett politiskt budskap, eller varför inte publicer bevis över staters övergrepp.

Sverige är med andra ord sedan i måndags på ett halt och sluttande plan, och det är återigen med EU:s försorg. Vi medborgare bör inte låta dett anfall på våra rättigheter gå obemärkt förbi. Tvärt om är det hög tid att agera. EU:s infosoc direktiv är under omförhandling och en aktiv medborgarättsrörelse kan göra en skillnad. Men vi bör inte låt det stanna där, fundamentalt är yttrandefrihet för viktig för att låta lobbykratin i Bryssel urholka den. Det är min fasta övertygelse att det måste till en fundamental förändrig av EU så att sådant här inte skall hända gång på gång. Klarar man inte av det så bör Sverige överväga att lämna unionen. Det är i allmänhet bättre att göra det, som britterna långsamt och under övervägande och ordnande förhållande än att vara med när hela rasket kollapsar.

Hög tid att planera för en Svensk folkomröstning med andra ord. Bör ske någongång under nästa mandatperiod. Jag hoppas att PP kommer att vara med och driva den frågan.

Men motståndet mot våldsverkarna bör inte stoppa där. Vi som medborgare har ett ansvar som går ut över att vara med och delata i maktens system. Vi har ett ansvar att agera och skydda vårt öppna samhälle genom konkret aktivism. Som en slump har jag arbetat på en router som kan öka friheten på nätet avsevärt 🙂

Det ni ser här nedan är min Giga routing mirror, med 3TB raidad lagrinskapasitet.

Behöver du hjälp med att tänka medborgare, ingen fara etablissemanget hjälper dig.

Som säkert många har sett så har det sedan ett par dagar tillbaka blossat upp en debatt om att fel kandidat vann, det amerikanska presidentvalet. Man kan ju tänka sig att det här är lite som debatten om att fel låt vann melodifestivalen, men den här gången är det en smula allvarligare. Förutom den dumma och godtrogne väljaren så har man nu hittat en ny fiende, nämligen FaceBook, som tydligen, hör och häpna används för att sprida falska nyheter, som har haft till syfte att påverka folk att rösta på ( eller inte sällan mot ) en viss kandidat. Hemskt eller hur, någon har lurat fårskocken som utgör grunden för det demokratiska systemet till att rösta ”fel”.

Så nu reser sig alla de kloka, som röstade ”rätt” och kräver att Facebook skall, agera. I Tyskland kräver Angela Merkel att FaceBook och Google agerar, och nu börjar det ge verkan. Vid första tanken så låter det väl jättebra, att man skall kunna stoppa falska nyheter genom ett magiskt objektivt filter, så att hatare skall hindras att hata, och så att vi slipper falska nyheter så som den här med julgransbelysningen. Jo visst men om vi tänker lite till här, och funderar lite på vilka typer av falska nyheter ett sådant ”objektivt” filer skulle stoppa.

Låt oss börja med de två viktigaste falska nyheterna som har drabbat mänskligheten de senaste tjugo åren, och som har en direkt påverkan på det här presidentvalet. Myter som har varit epokavgörande, att krig har startats och att hundra tusentals människor dött.

Nämligen myten om det förestående folkmordet i Kosovo, den ska Operation HorseShoe, som användes av NATO för att rättfärdiga sitt angrepp på Jugoslavien. Samt myten om Sadam Husseins massförstörelsevapen, som användes av USA för att rättfärdiga invasionen av Irak. Båda dessa myter är idag objektivt sätt verifierade som falska. Likväl så spreds de när de av en näst intill entydig presskår, de fanns i varje nyhetskanal, och så gott som alla ( åtminstone i västvärlden ) antog att de var sanna. Det var bara genom att läsa på Internet som en välinformerad medborgare hade en chans att i tid förstå att det här var en lögn.

Någon här som tror att Facebooks magick filter kommer att kunna fixa att detektera dessa ”nyheter” som falska? Min gissning är nej. Så om vi inte kan klara av att filtrera bort det i särklass värsta lögnerna från vårt nyhetsflöde, då kommer vi ju utsökt till frågan vad duger då ett sådant filter till? Ja i bästa fall sila mygg så att vi kan svälja elefanterna, där finns tyvärr ett antal andra och betydligt mer mörka biverkningar, som i slutändan kan utgöra ett avgörande hot mot demokratin. Kom ihåg, Hillary Clinton satt i Vita Huset, aktivt hjälpande hennes man när lögnen om Kosovo spreds, hon röstade för invasionen av Irak som senator, trotts att Iraks massförstörelsevapen förstördes under hennes mans tid som amerikansk president. Dessa nyheter skulle i ett friskt system diskvalificerat henne från att bli vald till korvgubbe utanför FN skrapan i New York, hon är inte en lite farlig person.

I min värld är fortfarande källkritik, och svärmintelligens det bästa motmedlet mot falska nyheter, inte etablissemangets censur.

Tid går att köpa för pengar

Det brukar sägas att det är få människor som ångrar att de jobbade för mycket på dödsbädden. Nu har jag med 40 år av mitt liv bakom mig förhoppningsvis en del kvar dit. Men likväl som alla andra i min umgängeskrets så känner jag att jag gärna hade haft mer tid över. Men det är inte så för alla, runt omkring går det människor som inte gör något annat i sitt liv än att förströar det, man har inget arbete att gå till och många har i vissa fall redan gett upp hoppet om att kanske någonsin finna det. Man har som en direkt konsekvens av detta inga små om alls några resurser att röra sig med, i detta samhälle fullt av överflöd. Underligt eller hur.

Svart på varför det så är relativt enkel. Vi lever i ett högproduktivt kunskapssamhälle, där klyftan mellan de som kan producera något och de som inte kan det bara ökar och ökar. I industrisamhället var det arbetarna som var de utnyttjade, i kunskapssamhället är det de arbetslösa som inte får lov att vara med och dela på frukten, och värre skall det bli. Tittar man exempelvis på vad Odense Robotics  håller på med så inser man att det är fler arbeten som kommer att kunna rationaliseras bort den närmaste tiden.

Men vi är inte där än, och faktum är att det finns gott om arbeten som idag utförs av den arbetande befolkningen som inte kräver speciellt stora kunskaper, än mindre en akademisk utbildning. Inte minst gäller detta bland de traditionella kvinnosysslorna. Så varför undrar man är det så att folk inte byte tid med varandra, jag jobbar över ett par timma på Ericsson, och sen köper in tjänster motsvarande de andra saker som jag också måste göra, som exempelvis tvätta och städa, renovera där hemma osv. Ja svaret är relativt enkelt, det handlar inte om att det inte finns en marknad där ute för att byta tjänster med varandra. Nej problemet är relativt mycket enklare, problemet heter elaka Maggan. Hon har genom sitt våldsmonopol sett till att hon skall vara med och dela varje gång någon byter tid eller varor med varandra, och Maggans del är inte liten den.

Låt oss räkna efter, låtsas att jag jobbar över 1h och jag har en timlön på 100 kr / h. Då kommer min arbetsgivare att få betala 131.20 ut sitt bolag ( just det den dolda arbetsgivaravgiften är också en del av lönekostnaden ). Av dessa kommer jag få ut 100 kr som bruttolön, sen skall jag betala 32% kommunal skatt, så kvar blir det 78 kr att gå och köpa tjänster för, men vänta det stannar inte där. Det är 25% moms på de flesta varor och tjänster. Så det är faktiskt bara 63,20 som kommer fram det bolag som i sin tur skall betala ut tjänsteleverantörens lön. Så av den fulla timmen jag jobbade går knappt 29 minuter till den som utför tjänsten. Maggan tar alltså mer än hälften! Detta är dessutom inte värstafalls scenariot. Är det så att jag tjänar mer än brytpunkten, dvs 443 200 kronor så dyker där dessutom upp en extra statlig skatt på 20%. I det räkneexemplet tar Maggan nästan 2/3:ar (!!). För de flesta tjänster i ett högproduktivt samhälle så är det fortfarande så att det lönar sig för arbetaren att köpa in professionell hjälp istället för att försöka reda sig själv. Men problemet kommer till det lågkvalificerade yrkena, där är det väldigt svår att få en 1:2 eller 1:3 utväxling på tiden. Hur passar du ett barn under en timme på under 29 minuter, hur klarar du det på dryga kvarten?

Svaret är naturligtvis att det gör du inte, utan den enda möjligheten tjänsteleverantören har för att få leverera är att gå ner i lön, rejält dessutom. Självklart är det så att ett sådan här samhälle kommer att gå sönder, förr eller senare där sjukskrivningar pga utbrändhet tilltar på den andra sidan, medans depression pga sysslolöshet tilltar på den andra.

Det begrep även de etablerade politikerna, därför införde först S ROT tjänster ( vilket chockerande nog främst gynnade deras väljare ), vilket utökades av borgarna till även RUT tjänster. Om du köper in en RUT tjänst idag ( eller hushållsnära som det heter i folkmun ) så bjuder Maggan på kommunalskatten, men du får fortfarande betala de dolda avgifterna och momsen, så nu blir det nästan 37 minuter till tjänsteleverantören för varje timme som du jobbar över. Bättre, men det är fortfarande så att det försvinner mer än 1/3 del.

Hur kan man göra det hela bättre?

I två enkla steg.

1. ta bort arbetsgivaravgifterna, helt. Dessa är bara trams, och det är dessutom oärligt å det grövsta. Tar staten ut en skatt på arbetet, så skall det också synas för medborgaren. Omvandla dessa arbetsgivaravgifter till statliga löneskatter ( eller ja för all del fortsätt att kalla dem för avgifter om ni vill, kärt barn många namn ni vet ).

2. Inför en andel av den intjänade lönen ( säg 10% ) som helt skattefritt kan användas för köp av tjänster ( inte varor ), och när jag säger helt skattefritt så innebär det även moms.

Sitt och titta på medan marknadskrafterna sköter resten.

En migrant funderar kring migration

Det har säkert undgått de flesta, men piratpartiet gör just nu kanske den seriösaste försöket någonsin på att få ihop ett komplett principprogram. Vilket hör och häpna också tar tag i den heta bollen kring integrationen. Efter en kortare debatt så blev jag ombedd att skriva ner hur jag skulle vilja ha integrationspolitiken. Inte för att jag kommer att få som jag vill, men för att folk undrade vad jag klagade på. Givet hur jag misstänker att folk kommer att reagera på det jag skriver här så kan man fundera på varför jag gör det, det enkla svaret är nog jag är för korkad och för omedveten om mitt eget bästa. Men here goes.

Men först en brasklapp. Det är min bedömning att PP inte bör ha en migration eller integrationspolitik, eftersom jag inte tror att det går att få en bred sammanslutning kring politiken. Det är en grand canyon mellan vad högerflanken och vänsterflanken anser i ämnet, och jag tror att förutsättningar för enlighet är minst sagt bleka. Jag tror dessutom att vänsterflankens attityd är minst sagt problematisk, man verkar tro att PP är ett demokratiskt parti, och att tysta vad de tror är en minoritet är inte bara legitimt, det är också deras skyldighet. Jag är också övertygad om att det är svårt att reda ut integrations begreppet utan att också prata om migrationen. Jag kommer därför att prata om bägge.

Bakgrund

För att förstå varför jag säger det jag säger, så tror jag att det kan hjälpa och förstå min bakgrund. För för mig är migration en del av min vardag. Jag har migrerat två gånger i mitt liv, en gång för 5 år sen när jag flyttade till Stockholm, från Lund, och en gång 30 år tidigare när jag flyttade till Lund från Prag, i dåvarande Tjeckoslovakien. Så det här med att flytta till en ny kultur, som du inte alltid är överens med, är något som har varit en del i mitt liv sen jag kan minnas. Jag har såväl själv upplevt, som på nära håll bevittnat hur människor integreras in i det svenska samhället. Jag har sett såväl lyckade som misslyckade fall.

Pratar jag ur egen erfarenhet så kan jag säga att jag ser två nycklar till en lyckad integration.

Den första är viljan. Att byta kultur, och språk är inte bekvämt, det är till en början väldigt problematiskt. I Sverige är det dessutom extra förrädiskt, för de flesta pratar engelska. Det går alltså alldeles utmärkt att leva här, kanske resten av ditt liv utan att faktiskt lära dig svenska. Men jag kan säga att jag upplever att man blir aldrig en del av samhället om man inte gör det, och att man tar sig själv i kragen och faktiskt lär sig språket tror jag är en viktig del av en lyckad integration. Det första min styvfar sa till oss när vi kom hit var, nu är vi i Sverige här pratar vi svenska. Svenska har varit det primära språket i vår familj sedan den första tiden. Jag är väldigt tacksam för det.

Den andra är förmåga. Det svenska samhället är ett högproduktivt samhälle, och detta är en trend som bara har accelererat, inte minst tack vare LO som hela tiden ställer krav på högre och högre löner, vilket tvingar svenska företag att hela tiden effektivisera för att behålla internationell konkurrenskraft. Har du inte förmågan, exempelvis genom en gedigen universitetsutbildning i ryggen, så kommer det att vara näst intill omöjligt att hitta någon form av lämplig försörjning. Jag har gått i svensk skola hela mitt liv så för mig var det inget problem. Min mor däremot började ( som färdigutbildad civilingenjör  ) att städa toaletterna på verkstaden medan hon lärde sig svenska, idag är hon teknologie doktor i livsmedelsteknik, och tjänar en bra bit över 1 miljon om året.

Har man alltså viljan och förmågan så är det här med integration inte så svårt. Jag kan också säga att jag har väldigt svårt för den bild som presenteras i media av invandraren som en misslyckad underpresterande individ som behöver hjälp och stöd och som mest lever på bidrag. Min erfarenhet säger att detta är en vrångbild. Min erfarenhet är att invandraren tvärt om är en hårt arbetande individ som i allmänhet överpresterar och har ett stort driv att komma någonstans. Jag tror också att medias bild av bidragsinvandraren som inte riktigt räcker till och som vi skall tycka synd om är en minst lika tydlig förklaring till främlingsfientliga krafters framväst som exempelvis alternativmedia.

Problemet med dagens politik

Ett grundproblem är att svensk migrationspolitik, sett ur mina egna erfarenheter ovan är näst intill löjlig. En gång i tiden, på 60 och 70-talet så hade Sverige en ide om att vi behövde invandring för att klara produktionen i industrin, att den svenska befolkningen inte räckte till. Man valde då i ett par omgångar att ta in arbetskraftsinvandring, främst från andra delar av Europa. Även den här invandringen var förknippad med vissa problem. Det kan man läsa om i historieböckerna, så var problemen inte alls av den karaktär som vi ser idag. Grundproblemet är att migrationspolitiken under 80-talet svängt, och man har gått från arbetskraftsinvandring till något som mest kan beskrivas som en förtäckt biståndspolitik. Invandraren slutade vara arbetare som fyller tomma hål på arbetsmarknaden, till bidragstagaren vi skall dalta med. Anledningarna är många, men en skall inte glömmas bort, och det är LO och deras ide om att kunna hålla uppe svenskars löner genom en kartell.

Resultatet är att medan man stänger dörren till duktiga människor som är intresserade av att leva i Sverige ett tag, men som inte kommer från en krigshärd. Samtidigt som man vackert öppnar dörren på vid gavel för människor som påstår sig komma från regioner där det är mycket oroligt. Inte minst då de olika bränder som USA ställt till med de senaste 15 åren.

Det säger sig självt att detta är knappast en migrationspolitik som ligger i medborgarnas intresse, eftersom det är tillslut blir de som drabbas när bidrag till människor utan någon som helst förhoppning om att någonsin försörja sig äter upp välfärden, när kriminalitet breder ut sig, och när det bildas enklaver av utanförskap kring Sverige storstäder. Huruvida den slutligen gynnar de migranter som riskerar allt för att komma hit låter jag vara en öppen fråga, men faktumet att Sverige har 400 aktiva IS-krigare borde mana till eftertanke.

Det politiska resultatet är tydligt och se, och borde inte förvåna någon. Ett reformerat nazistparit, vars välputsade och anständig fasad med stor säkerhet döljer en agenda om att spränga öresundsbron och minnena sundet blir det enda alternativet till en verklighetsfrånvänd elit som barrikaderar sig bakom en media som har en uppenbar politisk agenda, och i mitten står en allt mer rädd befolkning och undrar, hur skall jag klara mig nu?

 Ideologi

Det första man måste fråga sig, och den frågan är kritisk, är det här landet till för medborgarna, eller är det här landet till för människorna. Var är syftet med den svenska staten?

För mig är det enkelt, medborgarna äger staten, och således är landet till sist deras, och de har rätt att sätta de regler de vill om sin egendom. För mig blir alla andra positioner inte rimliga, och jag har väldigt svårt att tro att de kommer någonsin att få acceptans från befolkningen. Hamnar vi i läget att en politisk elit har en avvikande uppfattning, kommer sagda elit förr eller senare att bli utbytt, även i den mest dysfunktionella av alla demokratier, antingen genom val, eller genom revolt. Donald Trump i USA är bara det senaste av en lång rad med exempel.

Åtgärder

Tvärtom gentemot den bild som förmedlas via media är inte invandraren i allmänhet ( min erfarenhet ) varken lat, eller inkapabel. De flesta är inte människor som det är synd om, de är människor som är villiga att jobba och göra rätt för sig. Det är bara den svenska selektionen som suger. Men det borde kunna åtgärdas.

1 Fixa migrationspolitiken.

Svensk migrationspolitik fungerar inte, fullstop. Det är skrattretande orimligt att staten har ett system där det enda sättet att ta sig in är att bryta en stor mängd lagar.

1.1. Sluta felklassifisera migranter som flyktingar. Flykting är man om man har ett akut skyddsbehov. Människor som inte har ett akut skyddsbehov och enbart söker sig till Sverige av ekonomiska skäl bör inte klassas som flyktingar utan bör klassas som invandrare.

1.2. Säkerställ att det finns ett lagligt och organiserat sätt för folk som är intresserade av att invandra hit att göra det.

1.2.1 Låt ambassaderna, inte migrationsverket handlägga dessa ärenden, vägen för att invandra börjar i det landet där man befinner sig. Inte genom smugglares nätverk.

1.2.2 Ställ rimliga krav på dessa människor som får komma hit. Däribland kunskaper i svenska.

1.2.3 Premiera folk som sköter sig, straffa folk som inte gör det. En syrier i ett läger i Turkiet och ansöker via ambassaden i Ankara, skall inte få sämre behandling än en som hoppar av tåget i Malmö, tvärt om.

1.2.4 Staten skall inte bära kostnaden för invandring.

2 Fixa integrationen.

Jag tror att det är i praktiken omöjligt att med tvång få någon att integrera sig in i ett samhälle. Det är däremot inte rimligt att samhället bär kostnader för att en invandrare inte vill integrera sig. Att invandring är någon form av elitbiståndsprojekt är absurt.

2.1. Klassificera om de asylsökande som har kommit hit och uppenbart inte har ett akut skyddsbehov som invandrare. Ställ sedan samma krav på dessa för att de skall få stanna, som man gör på de som vill invandra. Gör upp en individuell plan för varje individ med tydliga mål. De som efter en rimlig tid inte klarar att leva upp till kraven bör avvisas antingen till sitt hemland eller till det land som de kom till Sverige från.

2.2. Ta bort fåniga hinder som exempelvis arbetstillstånd. Är du här så skall du självklart arbeta. Inför kommunalt garantiarbete under svenskspråkig ledning, mot en låg ersättning ( motsvarande socialbidragsnorm ) som en del av integrationsprocessen.

2.3 En person som skall avvisas och självmant inte återvänder skall aldrig kunna vara berättigad till något form av bidrag.

2.4 Begår man allvarliga brott i Sverige, speciellt mot annan individ, dit hör exempelvis personrån mm så åker man ut. De finns ett egenvärde i att vara tydlig med att det är nolltolerans på brottslighet av denna art. 

Hillery Rodham Clinton

I min förra bloggpost så beskrev jag, aningen kortfattat relationen mellan Putin och paret Clinton. Med ett visst fokus på den ryska synen på händelserna, på 90-talet. Jag kan såhär i efterhand konstatera att ännu finns det inget som får mig att ändra uppfattning, om Putins inställning till paret Clinton. Tvärt om så ser vi nu oroväckande tendenser för att en kraftmätning kommer att ske mellan Ryssland och väst. I dagarna seglar en ryska flotta genom den Engelska kanalen, och vi får förmoda mot destinationen östra medelhavet. Det betyder i klartext att så gott som alla ryska sjöstridskrafter kommer att befinna sig i just östra medelhavet, precis lagom till at det amerikanska presidentvalet är över, men innan den nya presidenten har tillträtt, praktiskt eller hur. Samtidigt kommer det nu, förvisso mycket osäkra, uppgifter att Ryssland håller på att organisera paramilitära grupper i västra Balkan.

Men en konflikt kan inte, och kommer inte att ske om inte båda parterna vill det och av misstag tror att man kommer att vinna den. Just nu så har vi två tänkbara scenarion.

1. USA drar sig tillbaka från Europa och Mellan Östern, och på så sätt lättar trycket på Rysslands västflank. Detta kommer i sin tur ställa krav på att väst och central Europa fyller detta tomrum på något sätt, och här kan en fruktbar dialog mellan de Europeiska staterna förhoppningsvis återställa en balans på kontinenten. För vi bor ju alla trotts allt här.

2. USA kan välja att ta konflikten med syfte att utmana och besegra Ryssland, och då kan i princip vad som helst hända.

Vilken av reaktionerna USA kommer att välja hänger väldigt mycket på nästa president. Donald Trump har ju tydligt sagt att han förordar alt 1. Men frågan vad som kommer att hända om det blir paret Clinton, med fru Clinton den här gången i spetsen, som återigen bestiger tronen i Washington. Nätet är full med analyser och spekulationer, kanske den bästa jag har läst hittills är Ross Douthat i New York Times. De har dock alla en sak gemensamt. De utgår alla ifrån vad Hillary har gjort under sin politiska karriär hittills, och hur hon har hanterat kriserna, och de politiska besluten. Ross har helt rätt att fram tills idag så har HRC, som politiker i allmänhet varit väldigt mycket mellanmjölk, och hela hennes valkampanj har drivits med filosofin mer mellan mjölk, vilket står i mycket stark kontrast till den kampanj som Trump har drivit.

Problemet är bara att om man läser mellan raderna så framträder något helt annat. Men för att förstå det måste vi går tillbaka till vad som kanske var Hillarys svåraste tid, Monica Lewinsky skandalen. Någon som har funderat på varför hon, så förödmjukad framför en hel värld, inte bara kastade in handduken? Bad Bill dra åt helvete, tog ut skilsmässan och gick vidare i sitt liv? De absolut flesta kvinnor jag känner skulle göra det, det finns en lite skara personer där ute som tycker om sin partner för mycket att de förlåter långt mer än vad som förlåta börs. Men vad jag har sett verkar HRC knappast tillhöra denna skara, det ser man inte minst när Bill och Hillary uppträder tillsammans. Så vad kunde Bill erbjuda Hillary för att få henne att stanna kvar. Det enkla svaret är nog makt, och inte vilken makt som helst, utan den absoluta makten, i form av presidentposten.

Vilket är exakt vad som hände, Bill och Hillary hade alltid fungerat bra tillsammans som ett politiskt radarpar. På 70-talet och framåt, politiskt var de jämställda. Efter Bill Clinton avslutade sin karriär så drog han sig tillbaka och lät istället Hillary sätta sig i förarsätet på den politiska entiteten Billary. Nu var det hennes tur att stå i det politiska rampljuset. Problemet är bara att Hillary är politiskt hatad, bla för att hon är kvinna i en mans värld. Hon är ingen karismatisk person, hon skrämmer folk, och av goda skäl. Men det är uppenbarligen inget man inte kan fixa genom en inflytelserik man och djupa rötter i det politiska etablissemanget. Därför valde man mycket skickligt en senatorsplats som demokraterna aldrig skulle kunna förlora, nämligen senatorsplatsen i New York state.  Med ett tydligt syfte att 8 år senare kunna använda denna som en språngbräda mot vita huset. Vilket också skedde, tråkigt nog så kom en väldigt talangfull Barack Obama i vägen, så Hillary fick se sig besegrad och acceptera tröstpriset som utrikesminister, för att försöka igen denna gången. Så problemet med att analysera Hillarys framtida politik genom att titta på historian är att alla politiska beslut som HRC har fattat fram tills idag har fattats i ett enda syfte, nämligen att bli USA:s första kvinnliga president. Där av mellanmjölken, hon vet mycket väl att hon kommer inte att bli vald om hon skulle presentera sin privata agenda. Men mellanmjölken tar slut den 19 November. Så frågan är vad som kommer härnäst.

Ja Wikileaks har troligen en del av svaren, det har tråkigt nog också tiden då Bill satt i det vita huset. För förra gången så beväpnade paret Clinton muslimska extremister som slogs mot Ryssland, såväl på Balkan som i Kaukasus. Under under utrikesminister tiden så vet vi att fru Clinton var mer än naiv när det gäller muslimska extremister i såväl Syrien som Libyen.  Något som kostade J. Christofer Stevens livet. Hon har också varit väldigt tydlig vad det gäller Syrien och president Assad.

Vilken slump att det kommer att finnas en rysk flotta i östra medelhavet, lagom till att vi får reda på Hillary Clintons privata agenda…

Autonoma ögon i skyn helt ok.

Det finns en del drönarnördar som med chock mottog högsta förvaltningsdomstolens dom, som enligt populärmedia totalförbjuder kameradrönare. Så är inte fallet, med det hindrar ju naturligtvis inte människor som tror det som står i populär media från att tro att det är så.

Grunden för domslutet är propositionen till TV övervakningslagen. Dvs att övervaka platser med hjälp av fjärrstyrda kameror. Det intressanta finns på sidan 21 och 22. Där står rätt så tydligt vad som gäller och inte gäller.

Det som är tillståndspliktigt är en kamera som följande tre kriterier.

1. Kameran är en TV kamera, TV står här för television. Dvs kameran skall ha egenskapen att kunna överföra bilden till en helt annan plats än den plats där kameran befinner sig.

2. Kameran skall kunna fjärrstyras, dvs man skall kunna stänga av den, eller sätta på den, vrida den osv.

3. Den skall kunna användas för personövervakning. Dvs kvaliteten på bilderna måste vara av den karaktär att man kan urskilja individer och vilka dessa individer det är.

Så en drönare som du styr från marken exempelvis med din mobiltelefon är definitivt att betrakta som en övervakningskamera.

Men, det finns en hel del andra scenarion som med mycket stor sannolikhet inte träffas av lagen.

Exempel:

Om man exempelvis har en autonom drönare som är programmerad att följa en viss bana.

Om du sätter vad lagen betraktar som en film kamera, exempelvis en Canom EOS 5D Mark II på din drönare, startar kameran och sen flyger med den.

Men visst är det en dum lag.

It’s the system stupid…

Så har det återigen hänt, ett grovt övergrepp har begåtts, mot en kvinna. I det aktuella fallet rör det sig om en ung, vid tillfället redlöst berusad ung kvinna från Ludvika. Förövarna är tre unga män med ett ursprung på Afrikas hörn. Enligt uppgift är två från Eritrea och en från Somalia, och ja man måste vara relativt korkad om man inte förstår att etnicitet spelar en avgörande roll för brottet.

Etablerad media behandlar brottsoffret på ett väldigt skamlöst sätt. För att inte ”spä på de etniska motsättningarna” så nöjer man sig inte med att utelämna gärningsmännens etnicitet, men man väljer också att beskriva det hela som en daterape, och inte den grova överfallsvåldtäkt som det faktiskt är, skäms! FriaTider gör ett betydligt bättre jobba med att lämna en objektiv beskrivning av händelsen. Kudos till dem, bra att ni finns och kan ta upp den fallna fanan som etablerad media har slängt i smutsen.

För er som gärna vill gå till källan så har FlashBack länkar till domen från såväl TR som HR.

Nu kommer vi till de dåliga nyheterna, tvärt emot vad pöbeln må tycka om det är det hovrättens dom, fullt korrekt. Varför, jo det beskriver hovrätten mycket tydligt i sin dom.

1. Fröken var full som ett ägg och eller hög som ett hus. Hennes minnesbilder från tidpunkten är oklara, hon kan inte med säkerhet säga vem som gjorde vad.

2. En av männen var under hela händelseförloppet, enligt målsägarens egen utsago, passiv. Dvs han uppfyllde inte ens rättsstatens krav på ”råd eller dåd” för att dömas för medhjälp.

Givet 1 och 2, är en friande dom enda, möjliga utgång för fallet, jämför lindomefallet.

Det är alltså inte så som jag har sett vissa av systemets försvarare göra gällande att det är en inkompetent åklagares fel, vill du klandra åklagaren så klandra honom då för att han ens tog fallet till domstol, mot bättre vetande får man förmoda. Nej det är uteslutande systemets fel. Där systemet är rättsstaten, och inget annat. För det är nämligen så att en rättsstat är av nödvändighet ett väldigt trubbigt verktyg för att hantera konflikter och medborgares säkerhet.

Vilket är lite synd eftersom systemet kräver av medborgaren att han lämnar över allt ansvar för sin egen säkerhet på systemet, och så gott som alla medborgare litar så blint på systemet att de kastar ut det egna omdömet genom fönstret. Vilket får tragiska konsekvenser när man krockar med verkligheten. En verklighet som säger att om du som ung tjej träffar ett gäng östafrikaner, strax efter midnatt i en byhåla som Ludvika ( eller ett otal andra ställen där det här har hänt i det nya Sverige ).  Så kan de använda dig som en uppblåsbar barbara, i bägge hålen, och rättsstaten kommer att pröjsa dem för det. Så njuter du inte riktigt av det så kan det vara rekommenderat att antingen inte dricka så mycket alternativt hålla sig hemma, eller kanske både och.

Välkommen till det nya systemet, trist att Löven, Fridolin och de andra inte kan vara tydliga vilka regler som gäller.

Gillar man inte det så har man ett val, ändra på systemet, så att medborgaren kan börja ta ansvar för sig själv, för systemet kommer aldrig att skydda dig, inte ens i Ludvika.

Så vad kan man göra själv. Det första är att drabbas av insikten att det är du och du allena som kommer att kunna ta vara på dig själv, och låter du andra knulla dig och dina närmaste utan konsekvenser så kommer de att göra det. Hade jag varit hennes pojkvän så hade jag snabbt skaffat mig ett jaktintresse, och även gått med i en pistolskytteklubb, eller varför inte göra som på Gottland och starta ett medborgargarde. För min gissning är att systemet skyddar nämligen inte östafrikaner som våldtar flickor heller.